Om jag får erkänna en sak så mår jag varken bra eller dåligt just nu. En lärare frågade mej idag om hur jag mådde, jag svarade så klart att jag mår bra. Men konstigt nog kunde den höra en viss osäkerhet i min röst när jag svarade. Men visst det kan väl alla.
Fan jag vet inte vad det är med mej, känner att jag inte är glad eller ledsen, jag är bara. Vill bara sitta rätt upp och ner och inte göra något, inte prata, bara lyssna o iaktta
Jag har kommit på mej själv med att bli en sånn som jag inte vill vara, jag blir en sånn som bara är där men som man inte märker, lite obetydlig.
Jag vill ju vara framåt, utåt riktigt, glad och så som annars är. Jag vill inte bli stämplad som en fjortis som bara försöker vara som alla andra. Jag vill bli stämplad som Ann, hon som vill förändra i världen, hon som står för vad hon tycker, hon som är något som betyder.
Jag vet att ni försöker bry er och ni vill bara mitt bästa, och jag tackar er för de. Men just nu vill jag leva på mitt sätt en liten stund så jag kan få känna känslan och glädjen igen, för de är det jag behöver just nu. De är de som kommer göra det bättre. Jag gör de på fel sätt jag vet ,men det är de ända jag vet. Jag vill och behöver börja om på nytt igen, vill ni hjälpa mej?
/A.N :*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag håller din hand <3
SvaraRadera